En hårddisk består av metalliska skivor och de kan sättas ihop i kluster för att öka lagringskapacitet. Ganska ofta refereras hårddiskar till skivor istället (disk) och många gånger gynnar oss att tänka på skivor istället på hårddiskar.

Hårddiskkonfigurationer finns av två typer: standard och dynamisk.

Partitioner och volymer

Standard och dynamiska hårddiskar har partitioner och volymer, men med vissa skillnader. Standard hårddiskar innehåller primära och utökade partitioner samt logiska enheter. Partitioner kallas även volymer. Du kan skapa upp till fyra partitioner, exempelvis fyra primära eller tre primära och en utökad partitioner. Den utökade partitionen kan innehålla flera logiska enheter. En av de primära partitionerna anges som aktiv och används för att starta datorn.

Innan du kan använda en standard hårddisk måste den ha partitionerats och formaterats med ett filsystem. Partitionen och formateringen utformar en ”signatur” för hårddisken. När en hårddisk partitioneras skapas i början av hårddisken en speciell lagringsplats med namn Master Boot Record och direkt efter en Boot sektor i fall partitionen innehåller ett operativsystem. En sådan konfiguration är känd som Standard och då hårddisken kallas för Standard hårddiskar eller på engelska ”Basic Hard Drive”.

Dynamiska hårddiskar innehåller inte partitioner, istället innehåller de dynamiska volymer. Med ”dynamiska” menas att volymer kan konfigureras på olika sätt. Dynamiska hårddiskars konfigurationer lagras i en GPT eller GUID Partitionstabell.

Dynamiska volymer

I Windows kan man ha olika typer av volymer. Enkel Volym, Disklänkande Volym, Stripe-Volym, Spegling och RAID 5-Volym.

• En enkel volym använder ledigt utrymme från en enda lagringsenhet. En enkel volym kan utökas inom samma lagringsenhet eller till ytterligare enheter. Om en enkel volym utökas över flera diskar, blir den en disklänkande volym.

• En disklänkande volym skapas från ledigt diskutrymme i en eller flera lagringsenheter, max 32 st och uppfattas som en enda volym.

• En stripe-volym är en volym vars data är interfolierad över två eller flera lagringsenheter. Data i denna typ av volym allokeras växelvis och jämnt till var och en av de lagringsenheterna. Det gör att skrivning och läsning blir snabbare. Däremot blir säkerheten lägre eftersom all data försvinner om en disk i volymen går sönder. De lagringsutrymmena i denna typ av volym måste vara lika stora. Det går att ha olika stora lagringsutrymme men man kan då bara utnyttja delar av dem motsvarande den minsta lagringsutrymme i volymen. En stripe-volym kan inte speglas eller utökas och är inte feltolerant. Volymen är också känd som RAID-0.

• En speglad volym är en feltolerant volym vars data dupliceras på två fysiska diskar. All data på en volym kopieras till andra diskar för lagring. Om en av diskarna slutar fungera kan data fortfarande nås från den återstående disken. En spegelvolym kan inte utökas. Spegling är också känd som RAID-1.

• En RAID-5-volym är en feltolerant volym vars data är uppdelad över en array med tre eller fler diskar. Om en fysisk disk misslyckas kan den del av RAID-5-volymen som fanns på den defekta disken återskapas från återstående data och pariteten.