Traditionellt har den klassiska mekaniska hårddisken, HDD (Hard Disk Drive), varit en komponent för datorer. Den har existerat sedan 50-talet och har funnits som lagringsenhet i persondatorer under en väldigt lång tid. En sådan hårddisk innehåller en eller flera roterande metallskivor och med hjälp av en mekanisk arm rör sig läshuvudet över de roterande diskarna för att leta reda på och jobba med den data processorn frågar efter.

Hårddiskens storleken anges i tum och baseras på skivornas storlek.

• 3,5” är den vanligaste storleken för stationära datorer och traditionella externa hårddiskar.
• 2,5”-hårddisken sitter främst i bärbara datorer och i externa portabla hårddiskar. 2,5”-hårddiskarna är normalt 9,5 mm tunna. Numera är även 7 mm tunna hårddiskar vanligt förekommande.

SSD lagringsenheter

Numera finns den nya standarden SSD att välja som primära lagringsenhet, där man installerar operativsystemet. SSD står för Solid State Drive och är en flash-baserad lagringstyp som inte har några mekaniska delar därmed är SSD lagringsenheter markant snabbare än mekaniska hårddiskar. För att läsa och skriva data använder SSD enheter två olika protokoll: SATA och NVME. Det ger oss två olika SSD enheter, SATA SSD och NVMe SSD.

SATA SSD ansluts till moderkort via en datakabel och en strömkabel därför inte stödjer högsta hastigheterna (upp till 550 MBps). Däremot NVMe SSD enheter ansluts till PCIe anslutningskontakt på moderkortet och enheten drar ström direkt via moderkortet. NVMe-enheten kommer också att dra data via moderkortet i snabbare takt än SATA vilket avgör en överföringshastighet upp till 7000 MBps beroende på PCIe versionen.

SSD formfaktor

Den fysiska formen på SSD enheter är känd som formfaktor.

• 2,5-tums SATA – är den vanligaste formfaktorn eftersom den har nästan samma formfaktor som äldre 2,5-tums hårddiskar. Dessa enheter använder vanligtvis SATA-kontakten även om vissa nyare enheter också utnyttjar den nya U.2-kontakten som gör det möjligt en PCIe-anslutning.
• mSATA – mindre storlek därmed kräver inte så mycket fysisk plats. Som namnet antyder, använder SATA-kontakt. mSATA håller på att ersättas av M.2
• M.2 – är den senaste SSD-formfaktorn på marknaden. Vanliga dimensioner är 22mm x 30 mm eller 22 mm x 110 mm. M.2 SSD-enheter är oftast utrustad med PCIe-gränssnittet, dock kan äldre bärbara datorer och surfplattor ha M.2 SSD-enheter som använder SATA-gränssnitt.
• PCIe – Många SSD-enheter är också tillgängliga i PCIe kortexpansion i formfaktor.

Lagringsenheternas kapacitet

Hur mycket som får plats på ett lagringsmedium anges i antal bytes (B). Eftersom det rör sig om stora mängder data används SI-prefix såsom kilo, mega, giga och tera för att beskriva tusental, miljontals eller miljardtals bytes. kilobyte, megabyte, gigabyte och terabyte förkortas kB, MB, GB och TB.
SI-prefixen kilo, mega, giga, tera och peta motsvarar egentligen jämna tusen-multiplar, (kilo = 10³ = 1 000).

1 kB (kilobyte) = 1000B 
1 MB (megabyte) = 1000 kB
1 GB (gigabyte) = 1000 MB
1 TB (terabyte) = 1000 GB

Ett bättre räknesätt finns med bastalen två, vilken är den som datorn alltid använder, (kilo = 2¹⁰ = 1 024).

1 ”kiB” (”kilobyte”) = 1024 B 
1 ”MiB” (”megabyte”) = 1024 kB
1 ”GiB” (”gigabyte”) = 1024 MB
1 ”TiB” (”terabyte”) = 1024 GB

Skillnaden i räknesätt gör tyvärr att kapaciteten som anges för lagringsenheter kan bli mindre exempelvis hårddiskens lagringskapacitet är mindre än den som operativsystemet visar.